nys å fräs

Bild som symboliserar min livssituation.

Jahapp, då var det flu season på gång. lovely! sitter här och snörvlar stup i kvarten och blir kallad Sniffles av Señor V, det låter lite gulligt, ungefär som Sniff, så jag mindar int så myki :)

Idag blev det alltså ingen vatten-aerobics, tråkigt...

Flu-season innebär också att jag har blivit stamkund på "apoteket", eller, ja, CVS/Pharmacy är väl lite som Erkin Halli med mediciner, det finns alltså en hel del nödigt och onödigt där. CVS specialitet är bland annat godis i mängd och massor, samt hyllmetrar av födelsedagskort. Däremellan kan man hitta en eller annan root beer burk, lite salta kex, en stoppajacka och kanske lite grönt nagellack. Dock måste jag inflika att CVS får flera organisationspoäng än Erkin Halli, men att...

Igår när jag gjorde mitt andra besök hos CVS den här veckan inträffade det en lite pinsam situation kan man säga...Som vanligt hade jag ju problem med att se skillnad på myntvalörerna eftersom det inte finns någon logik WHATSOEVER i att fem-centarna är större än tio-centarna. Hallå!? Dessutom behöver man väl inte ha 25 cent som en valör, varför inte 20 cent? Femman krånglar ju bara till det tycker jag. Sen dessutom att man måste ge mynten löjliga namn som "nickel", "dime" och "quarter" gör ju inte saken lättare för en stackars utlänning.

Så...där står jag i kassakön och skall betala 56, 84 dollar, och jag råkar ha exakt 56 dollar i sedlar, men eftersom jag brukar undvika att betala med mynt (eftersom jag tycker de är onödiga och löjliga) så står jag där med typ 300 stycken tiocentare och diverse femcentare. Jag fumlar nervöst med mina cent och tjejen i kassan frågar "Have a dime maybe, do you?". "Öööhhh" är min första spontana och nervösa respons. Min hjärna lägger alltså av på direkten eftersom jag blir ställd och har ingen aning om vad en dime är. Jag vet ju innerst inne att det är en tio-centare, men min hjärna samarbetar liksom inte. Sedan börjar jag ursäkta mej rätt så idiotiskt och säger saker som " uhmm, I'm not sure, let's see. I'm from Finland actually, so I'm not really used to these coins yet" (bra ursäkt, spela dum turist, Elin!) Sedan kommer kommentaren: Oh, Finland? You speak normal, though!". Jag skrattar till nervöst och inflikar att jag studerar engelska och får sedan äntligen räknat färdigt mina förbaskade mynt. När jag går därifrån inser jag att i kön bakom mig står endast sju personer...Great. Tror knappast att tanten längst bak gillar finnar...

Nåja. Sellaista sattuu, som jag brukar säga. Förresten har jag lite hemliga planer på gång. Mer om det i ett senare skede ;)

Over and out!

Om konstitutionstårta och andra tårtor...

Hej!

Nu är jag lat mest hela tiden. I alla fall med att uppdatera bloggskapet och med att göra vettiga saker. Typ studera...Men i alla fall är jag mindre lat med att äta amerikansk tårta, dvs. konstigt gul, födelsedagsliknande tårta med artificiell glasyr. Häromdagen åt jag till exempel konstitutionstårta eftersom det var Constitution Day. Den såg ungefär ut som den här:

stulad bild från http://www.flickr.com/photos/mcconnellcenter/5017727239/in/photostream/

Den första mars nästa år ska jag fira Finlands grundlags dag och dagen till ära ska jag baka en tårta. Eller köpa en kanske...jag är ju inte så slängd på det där med bakning. (den 1:a mars 2000 trädde Finlands nya grundlag i kraft. Tack Wikipedia!)

Snart ska jag filosofera vidare om amerikansk tårta, men först en parentes...När jag gifter mig vill jag ha en chokladtårta i stil med den här:

Stulad bild från Godknowswhere

Att sånt. En annan grej jag har konstaterat är att om man vill äta tårta typ varje dag eller så (för här serveras det tårta/kaka med glasyr varje dag), så måste man helt enkelt gå till gymmet och stärka sig som Stockholmarna gör (för att citera syster M's 80+ granne). Så det har jag gjort. Först frossar man, sedan lider man. Det är liksom en naturlag kan man säga. I förrgår gjorde jag personligt rekord på löpbandet och igår sov jag följaktligen hela dagen å gnällde över att min rumpa gjorde ont. Men att...Den som sig en liten tårta vill äta, bör ej att lida på gymmet förgäta.

Nu ska jag studera lite om slavhandeln i New Orleans på 1800-talet. Uppmuntrande läsning.

Over and out, folks!

Baseball, puritaner, höst-tornados och the awesomeness of root beer!

Hej folks!

Ursäktar än en gång en mycket dålig uppdatering. Jag skyller det hela på dåligt väder eftersom det har regnat och orkanat häromkring. Dessutom har det blivit "kallt", med kallt menar jag ca. 15-18 grader, och alla, inklusive undertecknad går omkring i koftor och långärmade tröjor. Idag hade jag dessutom trenchcoat och höstsko-premiär, vilket kändes lite konstigt och gick emot min plan att gå med flip-flops ända tills december. Men, vad gör man inte när det är kallt ;)

Mina hissakurser är nu i full gång och så också kursen i public speaking. Igår höll jag tal, det kändes helt okej och jag har på känn att jag har ett love-hate relationship med konsten att tala inför publik. Få se vad det blir för feedback sen. Läraren är i alla fall helt fantastisk och lätt galen, men på ett kul sätt. Hennes hälsningsfraser är allt från "Hello my lovelies!" till "Peace be with you!" Allt blir liksom lite mera roligt på så vis. Gällande hissan så har jag skrivit min "Southern autobiography" i kursen "Old South, New South, No South", rätt intressant eftersom jag är från ett av de nordligaste länderna i världen (påpekade i alla fall Señor V, men han hade ju så rätt så). Jag känner mej ändå lite Southern eftersom jag allt som oftast dricker iste (alltså riktigt bryggt te som sedan kyls ner) och äter gröna bönor och fried chicken.

Vi pratar förresten om puritanerna på den andra hissakursen. Jag fick till exempel veta att de använde sig av en så kallad  "bundling board", vilket alltså är en bräda som delar upp en säng på mitten, detta för att de puritanska ungdomarna inte skulle bli allt för närgångna. Killarna blev också inlindade i lakan som spändes fast i ena sidan av brädan. Att sånt. Konstigt nog har inga knepiga österbottningar kommit på nåt sånt. Förundransvärt måste man väl säga! ;)

Från det ena till det andra: Jag skulle ju inte gå in på puritanskt leverne utan istället berätta om mitt första möte med baseball. Jag gillar det starkt! Vilken fantastisk underhållning, tänk att man en söndagseftermiddag har en ursäkt att äta nachos med ost eller funnel cake (en typ av öhh..mjuk, stor struva...-ish) och dricka öl eller root beer (analys utlovas längre fram i detta inlägg), att till exempel ta med sig sin hund som man klär ut i en Atlanta Braves outfit, att leka att man har en tomahawk och göra hugg-rörelser medan man skriker "whoo-aaa-whooo-aa". Vi var ungefär 12 tjejer från Agnes Scott som for till baseboll-stadion Turner Field i söndags och tittade på matchen mellan Atlanta Braves och Los Angeles Dodgers. Go Braves! Bildbevis nedan:

Turner Field - Home of the Atlanta Braves

Atlanta skyline

Chipper Jones som enligt Señor V är den bästa spelaren, han hejade vi på ;)

Så, det var alltså baseballen. Vi hade en orkan på gång här också i måndags, vilket resulterade i att ett alarm gick. Tydligen finns det alltså orkan-alarm. Bra att någon informerade oss om det! Min rumskompis Mijin och jag nördade på vårt rum när alarmet gick och fick sedan höra av våran granne att det "bara var orkanvarningen som gick". Nåja. Lugn i stormen tänkte vi, ända tills folk började banka på våra dörrar och vi fick order om att gå ner till källaren där alla skulle samlas. Sedan ropas allas namn upp och vi fick en halvtimme senare veta att läget var lugnt. Tur det, vi hade kunnat få sitta där hela kvällen om det hade blivit värre. Vi såg mest regn och lite åska eftersom orkanen befann sig längre norrut än vi.

Nu till root beeren. Root beer är för alla mindre inkomna i den amerikansk skräpmat/drycks-kulturen en typ av läskedryck utan alkohol (det är alltså inte öl, namnet till trots) som smaksatts med de exotiska växterna sarsaparill, vintergröna och sassafrass. Vintergröna används också som smakämne i tandkrämer och Listerine, så root beer smakar ungefär som Listerine luktar...låter kanske inte så fantastiskt, men jag har fått en helt osannolik craving efter root beer, så ikväll bestämde jag mig för att gå på jakt efter diet root beer. Efter min shoppingrunda kom jag hem med ett 12-pack Barq's Famous Old Tyme Diet Root Beer. Tadaa! Och det är ju okej eftersom det är light-limsa ;) Intalar jag mig själv i alla fall...

Awesomeness in a root beer!

Okej. Det är nog med dravel på en gång. See ya around folks!